publicerad: 1918
BOMMA bωm3a2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE; -ARE.
Etymologi
skjuta (slå m. m.) miste, förfela målet, icke träffa. Skjuta på håll och bomma. Runeberg 1: 29 (1832). Jag .. (har) bommat på en flodhäst. E. Gleerup i Kongo 2: 413 (1888). — särsk.
a) med subj. som betecknar den projektil m. m. som förfelar målet. En ung man .. kastade tre ruttna ägg mot talaren; två bommade men det tredje träffade honom midt på bröstet. SD(L) 1896, nr 1, s. 5.
c) (numera föga br.) bildl.: begå l. göra fel, misstaga sig, dumma sig. Du brukade i dina latinska fraser bomma emot all grammatik. C. Stenhammar (1807) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 266. En tentand, som bommade alldeles skamlöst illa. Laurén Minnen 38 (1877).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content