SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1919  
BORAT bora4t l. bå- l. bω-, sbst.2, n.; best. -et; pl. (i bet. olika slag af borat) -er.
Ordformer
(borrat(h) Oxenst. brefv. 11: 807 (1645), Nisbeth Handelslex. (1867). boratt Oxenst. brefv. 11: 712 (1637), Lind ( 1749; under baratt). burat(t) Schroderus Uss. C 3 a, C 4 b (1626))
Etymologi
[jfr ä. d. borat, mnt. borat, burrat, ä. t. boratt, baratt, ä. eng. borato; af it. buratto, ett slags löst, genomskinligt tyg, afl. af borra, flockull, af senlat. burra, flockull (jfr BYRÅ)]
(förr) vissa slags löst tyg af hår, ull l. silke. Oxenst. brefv. 11: 691 (1637). Risingh Kiöph. 91 (1669). Synnerberg (1815). — jfr HALFSIDEN-, SIDEN-, ULLEN-BORAT.
Ssg: BORATS-KJORTEL. 1 boradtz kiortell medh klädes vnderfoor. Bidr. t. Åbo hist. I. 13: 271 (1638).
Spoiler title
Spoiler content