SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
BYRÅ by32, äfv. 40, i bet. 3 äfv. 04 (by`rå Weste, by`rå´Dalin), r. l. m.; best. -n, vid hufvudton på sista stafvelsen äfv. -en; pl. -ar (1807 osv.) l. (numera bl. vid hufvudton på sista stafvelsen) -er (1728 osv.) ((†) -r Dalin Arg. 2: nr 48, s. 8 (1734: Fruentimbers-Biraur), BoupptVäxiö 1899).
Ordformer
(förr skrifvet bureau. birå (bireau) Stagnell Risbast. A 4 b (1755), Gosselman SNAmer. 1: 103 (1833); hvard. i Finl. birong UrFinlH 323 (1789) osv.)
Etymologi
[sv. dial. birå; liksom t. bureau af fr. bureau, af ä. fr. bure, groft kläde. Med sådant var byrån (i bet. 1) urspr. öfverklädd]
1) (†) skrifbord l. skrifpulpet med lådor o. fack; så småningom äfv. användt i bet.: sekretär o. öfvergående i bet. 2. Förordn. 4/6 1728, s. D 1 a. Ett engelskt bord af Mahoggone med en liten Bureau hvaruti: Glasbläckhorn och Sandbössa. Wrangel TessPal. 35 (i handl. fr. 1735). Hederborg, allena, sitter vid Bureauen och skrifver. Björn FörfYngl. 1 (1792). Dalin (1850). — jfr SKRIF-BYRÅ m. fl.
2) (större) med utdragbara lådor försedd möbel afsedd till förvaring af hvarjehanda mindre föremål, i sht linne o. mindre klädespersedlar; ngn gg äfv. försedd med nedfällbar klaff; jfr DRAG-BYRÅ, -KISTA. En antik byrå. En inlagd Bireau med marmorskifva. Bellman (1788) i 2Saml. 3: 76. En välbeställd Stockholmspiga har sin egen kammare inanför köket. Der har hon sin tältsäng och sin rödbetsade byrå. Sturzen-Becker 2: 44 (1844, 1861). — jfr MAHOGNY-, ROKOKO-BYRÅ m. fl.
3) [utveckladt ur 1; eg.: rum i hvilket ett skrifbord står] urspr.: arbetsrum för ämbetsman, tidningsredaktör l. dyl.; afdelning af ämbetsverk; anstalt l. institution l. företag (där arbetet till större delen försiggår skriftligen). Cantzli-Presidentens Bureau. CivInstr. 439 (1801). Nyblom Twain 1: 13 (1873). De flesta departementen förgrena sig i byråer. Aldén Medb. 1: 85 (1884). (I Bern) hafva .. flere internationella byråer sitt säte. NF 19: 765 (1895). Inrättandet af en juridisk byrå. Cronholm Minnesbl. 161 (1908). — jfr ADVOKAT-, ANNONS-, EXPRESS-, HYRES-, KÖTTBESIKTNINGS-, MÖTES-, NYHETS-, PASS-, PATENT-, PLATSFÖRMEDLINGS-, PRESS-, RESE-, TELEGRAM-, TIDNINGS-, TURIST-BYRÅ m. fl.
Ssgr: A: (3) BYRÅ-ASSISTENT. särsk.: tjänsteman anställd ss. närmaste man åt trafikinspektör vid statens järnvägar. SFS 1897, nr 86, s. 24.
(1, 2) -BESLAG. Leinberg VLand 2: 111 (1760).
(3) -CHEF. titel för afdelningschef inom (centralt) ämbetsverk. Byråchefen för lagärenden i Kungl. Justitiedepartementet. Kansliråd och byråchef i K. Ecklesiastikdepartementet. Byråchefen W. SFS 1841, nr 38, s. 4.
(3) -DIREKTÖR. titel för tjänsteman i centralt ämbetsverk med ställning närmast under byråchef o. med föredragningsskyldighet för i sht mera speciella ärenden. FFS 1887, nr 18, s. 2.
(2) -DUK.
(3) -INGENJÖR. titel för vissa tjänstemän (i centralt ämbetsverk) med tekniska arbetsuppgifter. SFS 1883, nr 54, s. 7.
(2) -KLAFF. Nyblom Minn. 1: 88 (1904).
(1, 2) -LÅDA. (byrås- 17811836) Det ligger i öfversta byrålådan. CAEhrensvärd Brev 1: 50 (1781).
(1, 2) -NYCKEL. DA 1808, nr 45, Bih. s. 5.
(3) -OMKOSTNAD~020. i sht i pl. Anslag till byråomkostnader vid mötet. LdVBl. 1887, nr 10, s. 3.
(3) -SYSTEM. De nyinrättade embetsverken äro i allmänhet inrättade enligt byrå- eller enrådighetssystemet, enligt hvilket, i motsats till det gamla kollegialsystemet, chefen allena besluter. IllSvH 6: 197 (1881).
(3) -TELEGRAM. gm nyhetsbyrå utsändt telegram. Sylwan ModPress. 52 (1906).
B (†): BYRÅS-LÅDA, se A.
Spoiler title
Spoiler content