BORGERSKAP bor3jer~ska2p, sbst.2, n.; best. -et; pl. (mindre br.) =.
motsv. BORGARE, sbst.1 2: sammanfattning af borgarna i en stad l. ett land. Borgerskapets äldste, i vissa städer intill 1863 församling af representanter för stadens burskapsägande invånare hvilken tillsammans med borgmästare o. råd utöfvade borgerskapets kommunala beslutanderätt. Balck Esop. 213 (1603). Bådhe Bårgmestare och Rådett, så väll som åldermännerne och gemeene Bårgerskapett (i Reval). A. Oxenstierna 2: 23 (1609). (Ståthållarna skola) tillseije, Ridderskapet, Adelen, Clerkerijdt, Krigzbefähledt, Borgerskapet och Gemene Allmoge, att dhe .. förskicke dehres Fullmechtige hijt till Stockholm. RARP 1: 9 (1626). Borgerskapen i Östergöthlands städer. Celsius G. I 2: 23 (1753). Den spira .. (borgmästaren) svängde öfver rådmän och borgerskap. Rydberg Vap. 206 (1891). — särsk.
