SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1920  
BORGRÄTT bor3j~rät2, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(bo(o)r- RP 8: 84 (1640), Växiö domk. akt. 1684, nr 62. borge- Tegel G. I 2: 296 (1622), J. Röding i 1 VittAH 1: 240 (1755); bore- Vg. fornm. tidskr. I. 10: 76 (i handl. fr. 1565). borgs- Nehrman Pr. civ. 117 (1732))
Etymologi
[jfr fsv. borghara rätter (hvaraf fnor. borgararéttr), d. borgret, mnt. borchrecht, t. burggericht o. burgrecht]
(i fråga om ä. förh.)
a) [jfr motsv. anv. i dan. o. mnt. samt af t. burggericht] (fast l. tillfällig) domstol vid furstlig(t) l. adlig(t) borg l. slott hvilken har domsrätt öfver borg- l. slottsherrns underlydande; slottsrätt; äfv. om likartad domstol i furstligt läger; jfr BORG-STUGU-RÄTT o. BORG-STÄMMA. The som i Borgrätten sittia. Schmedeman Just. 94 (1590; i hert. Karls hofordn.). Saken hafuer .. warit för .. Borrätten på Berquahra. Växiö domk. akt. 1684, nr 62. Assessorer uti BorgRätten i Refwel. Rangordn. 1696, s. 39. Engsö borgrätt. Carlson Hist. 2: 35 (1856). — särsk.: fast domstol (på Sthms slott från 1687 till 1844) i två instanser för tvister mellan o. emot konungens hoffolk o. tjänare; äfv. om därmed analog domstol i kungligt läger. Alla .. Wår Öfwerste Marskalks och Hof-Marskalkers enskylte tienare och drängar (lyda) under Wår Borgrätt. Schmedeman Just. 1165 (1687). Wiljom Wij til alle Civil eller Criminal sakers uptagande och afdömmande ibland och emot Wåre Hof-betiente, här efter hafwa Borg-Rätten inrättat och fördelt uti 2 Instantier, som nedre och öfre eller Wår Kongl. Borg-Rätt kallas skal. Därs. 1178. Medlemmarnes af Hofkapellet och Theatern egentliga forum är Borgrätt och i högre instans RiksMarskalksEmbetet. Beskow Ber. om K. theat. 1832, s. 21. Nedre Borgrättens, Öfre Borgrättens .. domsrätt skall upphöra. SFS 1844, nr 46, s. 2. jfr SLOTTS-, UNDER-, ÖFVER-BORGRÄTT.
b) [jfr motsv. anv. i fsv. samt af t. burggericht] sammanträde l. session i borgrätt i bet. a; slottsrätt; jfr BORG-STÄMMA. Jagh (landsprofossen Olof Arvidsson, har) hållitt borerett her i Jönneköpung medh Anthfelttz ryttare. Vg. fornm. tidskr. I. 10: 76 (i handl. fr. 1565). (Fången blef) vppå Sölffuedzborgh .. vthi een Borgerätt, til sin halsz affsagd (dvs. dömd att mista hufvudet). Tegel G. I 2: 296 (1622). Ordinarie Borätt höltz uppå .. Greffwe .. Stenbooks gårdh Torpa närwarandes Befaldningsman .. Brorsson sampt häradtz- och borrätts nemndh med geemene almoge. Vg. fornm. tidskr. II. 6—7: 134 (i handl. fr. 1666).
c) [jfr motsv. anv. i mnt. samt af t. burgrecht] borg- l. slottsherres domsrätt, utöfvad gm borgrätt i bet. a. De Rees, som tå ägde Borgrätten å sin principals wägnar. Växiö domk. akt. 1663, nr 391. Sedan Biskoparne .. erhållit borgrätt för vissa orter. Strinnholm Hist. 3: 659 (1848). Schlyter Jur. afh. 2: 169 (1879).
d) [jfr motsv. anv. i fsv. o. fnor. samt af t. burgrecht] stadga enl. hvilken borgrätt i bet. a dömer; gårdsrätt; jfr BORG-STUGU-RÄTT b. Under namn af gårdsrätter eller borgrätter förekomma svenska, danska och norska urkunder. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. III. 1: 68 (1863).
Ssgr (a, b; förr): BORGRÄTTS-DOM. Samtiden 1871, s. 554.
-NÄMND. Vg. fornm. tidskr. II. 6—7: 134 (i handl. fr. 1666; se under BORGRÄTT b).
Spoiler title
Spoiler content