SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1920  
BORNERA borne4ra, i Sveal. äfv. -e3ra2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr BORNYR.
Etymologi
[jfr ä. holl. borneeren, tr. o. intr., blanda mineralvatten i vin, bornera, afl. af holl. born, källa (jfr BRUNN)]
om drycker: afgifva l. utsända små blåsor l. bubblor af kolsyra, pärla; i sht med afs. på därvid uppstående ytföreteelser: fradga (sig), skumma, frusa; mussera. C. F. Dahlgren 2: 286 (1821). Vanlig Porter .., god och bornerande. DA 1824, nr 1, s. 7. Gif mig ett glas sockerdricka, ett, som bornerar! Almqvist Am. H. 1: 145 (1840). Östergren (1917). — bildl. Den democratiska anda, som nu i sednare år bornerat så häftigt, att ... Törneros Bref 1: 369 (1833; Schröders uppl.). Den gamla goda uppmaningen: ”bornera inte bracka, korken sitter ju i”! LD 1915, nr 223, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content