SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1921  
BORTBYTA bor3t~by2ta, v. -er, -bytte, -bytt, -bytt; se för öfr. BYTA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749; under abtauschung)), -NING.
Etymologi
[fsv. bort byta]
— jfr BYTA BORT samt anm. sp. 3992.
1) till BORT 3: lämna (ifrån sig) l. afstå från (ngt) i utbyte l. gengäld mot ngt annat, utbyta (ngt mot ngt), byta bort. Bortbyta ngt till ngn mot l. (förr vanl., numera sällan) för, förr äfv. (ut)i ngt. Hans dræng må ffara til mædelpa med nogott kræm (dvs. kram) thet borthbytandis vtj klyppinga. GR 4: 337 (1527). Hes. 48: 14 (Bib. 1541). Om någon bortbyter en perla för et äple. Spegel Pass. 111 (c. 1680). Milde Konung, emot de andra Europæiska krönta Hufvudens egenskaper skulle vi ej vilja bortbyta någon dera af Dina. Dalin Arg. 2: 129 (1734, 1754). Rydberg Vap. 130 (1891). — särsk.
a) med afs. på barn hvilka trollen enl. folktron bortröfva, i det de lämna sina egna i deras ställe. Weste (1807). (Att skäranyfödda barn med eld) skulle enligt folktron skydda barnet mot bortbytning. Wisén Oden 71 (1873). — i p. pf. om trollbarnen; jfr BORTBYTING. (T.) Ein Wechsel-Balg, (sv.) et bortbytt barn, en bytinge. Lind (1749; under auswechseln). Bortbytta barn kännas igän på sina stora huvuden. Landsm. XI. 4: 28 (1896).
b) [jfr BORT 1 f] på grund af förväxling byta bort; i sht i uttr. få ngt bortbytt, blifva af med ngt på grund af att det förväxlats med ngt annat. På konserten i går fick jag mina nya galoscher bortbytta mot ett par trasiga. Vi ha fått vår bästa duk bortbytt i tvätten. (Karin lät) stärkia 3 .. hufwudhkläden hoos Margreta; men .. ett kläde wardt bortbytt .. efter Margreta .. stärkte .. åth fleere hustrur. BtFH 2: 324 (1670).
c) i utvidgad, öfverförd l. bildl. anv. (De hade) bortbytt friheten i sjelfsvåld. HSH 16: 189 (1764). Drottnamnet bortbyttes mot konungatiteln. Geijer I. 1: 31 (1818). De Latinska och Grekiska böckerna, dem han en gång .. med glädje bortbytt emot artillerisabeln. Blanche Flick. i Stadsg. 198 (1847).
2) (enst.) till BORT 1: gm byte aflägsna (ngn). Nybyggaren .. var nu bortköpt eller bortbytt, och nybygget anslagit till prestebol. Læstadius 2 Journ. 413 (1833).
3) (†) till BORT 1 f: blanda bort, villa bort; jfr BORTBLANDA 4. (Han har) intet velat ut med sin hjertans mening, och altid undvikit eller bortbytt frågan, hvarom tvistas. Sv. Merc. 2: 700 (1757).
Spoiler title
Spoiler content