BORTIFRÅN bor3t~ifrå2n, äfv. -on2, l. 4~01, ngn gg BORTFRÅN bor3t~frå2n, äfv. -on2, l. 4~1, prep. l. adv. (stundom särskrifvet)
(i)från (ngt mer l. mindre aflägset ställe).
I. prep. Weste (1807). Jag kommer bortifrån logen. Almqvist (1844). Han är ända bortifrån Amerika. Dalin (1850). Talman, — ropas det bortifrån hallandsbänken. Wieselgren Bild. 35 (1886, 1889).
II. adv. Der bortifrån. Nordforss (1805). De ha kommit långt bortifrån. Dalin (1850).
