SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1921  
BOSKAPA, v. -ade; o. BOSKAPAS, v. dep. -ades.
Ordformer
Etymologi
[jfr sv. dial. boskapa, hushålla, nor. dial. buskapa, ordna sitt hus l. hushåll; afledn. af BOSKAP 1]
(†)
I. intr.
1) sköta ett hus; hushålla; jfr BOHAGA I 1. L. Petri Oec. 8 (1559). Hon är een tuchtigh och snell piga till at boskapa. VDAkt. 1675, nr 220. Ho som icke boskapar väl för sig sjelfvom, han boskapar ej heller väl för androm. Granlund Ordspr. (c. 1880).
2) i uttr. boskapa med (ngn), bo (o. hafva hushåll) tillsammans med (ngn); särsk. om äkta makar. (Att) hoon eij mehr begiärär att ährkiänna honom för sinn äkta Mann, ellär mädh honom atth booskapa. VDArk. 1667, nr 286. Han säger .. (om) dhe hacka honom flux skall han aldrig än då boskapa med henne (dvs. hustrun som han sökte bli skild från). VDAkt. 1694, nr 383.
II. dep. = I 1. Iagh (har) .. fådt een sådhan hustru, som Gudh bätre alt her till dagz haf(ve)r lefvat och booskapatz effter sitt egit behagh, .. hvarigenom både iagh och hon äre blefne helt och hållet uthfattiga. VDAkt. 1681, nr 347. Dett är omögl(ig)t att han kan Ena Boskapas (utan måste ha en hustru) .. och sedan kräfiar hans starka Natur det samma. Därs. 1705, nr 345.
Spoiler title
Spoiler content