SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1921  
BOTTER, sbst., pl.
Etymologi
[jfr sv. dial. o. nor. dial. butt, stump, isl. butr, afskuren stump, äfvensom de säkerligen härmed besläktade holl. bot, benknota, mht. butze, klump, t. butze(n), träklots, eng. butt, (tjock)ända; jfr BOTT o. BUT]
(†) i uttr. gå i botter, gå i stycken, gå i (små)bitar. Alt går j botter sönder. P. Erici Musæus 5: 255 a (1582).
Spoiler title
Spoiler content