[lärdt lån af isl. brigsli; jfr fgutn. o. nor. dial. brigsl samt fsv. (fgutn.?) brydsla (*brigdsla); jfr fsv. bregþa, förvandla, förebrå, brigþa, svänga, förebrå, samt FÖREBRÅ]
(†) förebråelse, klander, hån. U. Hiärne Vitt. 83(1664). Spegel(1712). Anm. Hos Spegel(1712) anföras de med brigsle sammanhörande orden brigd, sbst., hån, o. bregda, brigda, v. [fsv. bregþa, brighþa, isl. brigða] förebrå, klandra.
