SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
BUKÉ buke4 l. -bɯ- (ofta uttaladt på franskt sätt), r.; best. -n l. -en; pl. (föga br.) -er.
Ordformer
(i sht förr ofta skrifvet på franskt sätt. -ett 18451862)
Etymologi
[af fr. bouquet, samma ord som ligger till grund äfv. för (det tidigare inlånade) BUKETT o. för BOSKÉ]
utsökt, behaglig, karakteristisk l. specifik doft (o. smak), arom; stundom om den kemiska beståndsdel hvarpå denna doft beror; i sht i fråga om vin. Detta vin har en utsökt buké. Berzelius Kemi 5: 964 (1828). I .. hvarje .. parfymsort ingå .. ett flertal olika slags ”odeurer” eller ”bouqueter”. HeimdFolkskr. 58: 27 (1898). jfr: En sup och en half öl skulle sätta bouquet på (abborrarna). Engström Glasög. 1 (1911). — särsk. [jfr motsv. anv. i fr.] bildl.: det yppersta l. kvintessensen af ngt; kryddan på ngt. (Efter denna skål) kom boquetten af talen .. Strandbergs Vaticinium. Sylwan FyrtiotStud. 226 (i handl. fr. 1845). VL 1904, nr 263, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content