SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
BYSANTINSK -ti4nsk, stundom BYSANTISK bysan4tisk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(ofta skrifvet byz-. bi- Schroderus Os. 1: 279 (1635). -inisk Schroderus Os. 1: 279 (1635); -inisch Isogæus Segersk. 1339 (c. 1700); -insk Leopold 6: 82 (1803) osv. -antisk HHildebrand i VittAMB 1873, s. 25, LfF 1907, s. 251. -anttsk Schroderus Os. 1: 650 (1635))
adj. till BYSANTIUM (BYSANS) l. BYSANTIN l. BYSANTINISM. Bysantinsk konst, stil, filologi. Schroderus Os. 1: 279 (1635). Byzantinska Krullliljan Lilium Chalcedonium L. Retzius FlVirg. 57 (1809). Tillsammans med Montesquieu och Voltaire och andra ”upplysningstidehvarfvets” män bär Gibbon skulden, att ordet ”byzantinsk” fått den dåliga klang, som ännu på långt när icke hunnit försvinna. Lundström UngVet. 22 (1900).
Spoiler title
Spoiler content