SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
BYXA, v.
Etymologi
[sv. dial. böjsa i väj, böjsa på (Skåne), jfr nor. byksa, isl. byxa; trol. lånadt från t.; jfr mht. bückezen, hoppa l. springa som en bock, till BOCK, sbst.1]
(†) gå raskt, gå på. Då byxer iag häa dä mästa iag orckar. Beronius Reb. C 2 b (1674; i starkt bygdemålsfärgadt spr.).
Spoiler title
Spoiler content