SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
BÄDDRA bäd3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE.
Etymologi
[sv. dial. (Gottl.) bäddrä; af ovisst urspr.]
idrott. med flata handen (l. med foten) slå (boll); särsk. i uttr. bäddra boll, om bollek som öfvas af två (grupper af) personer hvilka söka att så länge som möjligt gm slag med flata handen (l. foten) drifva bollen fram o. tillbaka mellan sig. Törngren Lek. 48 (1879). Bäddring kan äfven öfvas af en ensam mot en vägg. Därs.
Spoiler title
Spoiler content