SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
BÖLE, sbst.1, n.; pl. -en.
Etymologi
[fsv. böle, motsv. isl. bœli; till BOL; jfr -BOLE]
(†) gård, hemman. Lipola böle. HFinlKamF 2: 123 (c. 1575; namn på gård). Et litz böle, mest enges land. Därs. 3: 80 (c. 1577). — jfr PREBENDE-, ÖDES-BÖLE m. fl.
Spoiler title
Spoiler content