SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
BÖLJA böl3ja2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[afledn. till BÖLJA, sbst.]
(i sht i vitter stil; jfr BÖLJA, sbst. 1 anm.) stundom i p. pr. närmande sig adjektivisk bet.
1) till BÖLJA, sbst. 1: röra sig i böljor, röra sina böljor. (En gäckad dödlig) Vet ej att Gud har grundat vår Jord på böljande Vatten. Stagnelius (SVS) 3: 108 (c. 1817). Östersjön .. böljade mellan svenska stränder. Heidenstam Svensk. 2: 77 (1910).
2) bildl.: röra sig som i böljor; jfr BÖLJA, sbst. 3.
a) jfr BÖLJA, sbst. 3 b. Kring hennes axlar böljade en vidlyftig slöja. Leopold 3: 489 (1794, 1816). Lockar / .. böljande för vinden. Atterbom LÖ 2: 49 (1827). Öfver en svagt böljande terräng gick det nu åt OSO. Hedin GmAs. 2: 263 (1898).
b) jfr BÖLJA 3 c.
α) om konkreta förh. På den himlaljufva barmen, / Som böljar. Stagnelius (SVS) 3: 188 (1822). På fälten böljade skörd vid skörd. Runeberg 1: 440 (1844). Den böljande menniskoskaran. Rundgren Minn. 3: 27 (1863, 1888). Hvita dimmor på kärret bölja. Östergren Dikt. 144 (1871). (†) refl. Nicander 2: 365 (1820). Crusenstolpe CJ 1: 165 (1845).
β) om abstrakta förh. Väl böljar under den lugna ytan (i samtiden) mycken oro. Fries BotUtfl. 2: 19 (1847, 1852). Aetius betvingade den harm, som böljade inom honom. Janson Faran 118 (1909). Shaksperes diktning återspeglar .. renässansens hela böljande lif. Schück i 3SAH 28: 7 (1916).
Särsk. förb. (i sht i vitter stil): BÖLJA FRAM10 4. jfr FRAMBÖLJA.
1) till 1. Hirn Hearn Exot. 2: 165 (1903; i bild).
2) till 2. särsk.
a) till 2 b α; stundom refl. bölja sig fram. JournLTh. 1810, s. 433. Massan böljade fram mot den anvista punkten, under ohyggligt tjut. Sparre Stand. 447 (1847). jfr: En fotfolksstrid .. kan ofta länge bölja oafgjord fram och tillbaka. 2NF 8: 983 (1907).
b) till 2 b β. Innerst ur min själ det böljar / en oändlig smärta fram. Hansson Nott. 43 (1885). —
BÖLJA IN10 4. till 2 b. Den blåa luften böljade in genom fönstren. Forsslund Storg. 139 (1900). —
BÖLJA NED10 4 l. NER4. till 2 a. Rydberg 2: 351 (c. 1870). jfr NEDBÖLJA. —
BÖLJA UPP10 4 l. OPP4. till 2. särsk.
a) till 2 a. (Landsbygden) böljar upp mot de blågrå bergen. Rosenius Himmelstr. 226 (1903).
b) till 2 b. En stor rök, som böljade upp mot en grå morgonhimmel. Wetterbergh SamhKärna 1: 70 (1857). —
BÖLJA UT10 4. särsk. till 2 b. En skoning af täta ängshag, som på kanterna bölja ut i finputsade våder af hagtorns-, slån- och brakvedssnår. Ekelund Syn. 58 (1901). jfr UTBÖLJA.
Spoiler title
Spoiler content