CERVELATKORF sær1vela3t~kor2v, äfv. 104~1, r. l. m.; best. -korfven; pl. -korfvar.
Etymologi
[efter t. cervelatwurst, zervelatwurst; jfr fr. cervelas, ä. fr. cervelat, af it. cervellata (näml. salsiccia l. dyl.), af it. cervello, hjärna, af lat. cerebellum, dimin. till cerebrum, hjärna (se CEREBRAL). Anledningen till benämningen är, att hjärna urspr. var inblandad i ifrågavarande korf]
ett slags kryddad, rökt l. torkad, urspr. i (trakten kring Bologna i) Italien tillverkad köttkorf. Synnerberg (1815). (Man) dricker öl och äter cervelatkorf i Auerbachs verldsberömda källare. Topelius S. skr. 24: 74 (1857). Klint Fr.-sv. ordb. (1893, under cervelas).
Anm. Stundom förekommer i sv. äfv. ssgn cervelatvurst (jfr ofvan). 2 Uppf. b. 4: 365 (1899).
