CHARTRÖS ʃartrø4s, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. chartreuse, af fr. chartreuse, af (la grande) Chartreuse, namn på (den efter denna ort benämnda) kartusianerordens äldsta kloster, hvilket ligger i sydöstra Frankrike i provinsen Dauphiné (jfr KARTUSIAN)]
1) likör tillverkad vid Chartreuse l. af det slag som tillverkades vid Chartreuse; jfr MUNK-LIKÖR. Grön chartrös. Gul Chartreuse. Leufvenmark Vin. o. spir. 1: 182 (1869). Uppf. b. 5: 162 (1874). Omtyckta Likörer äro Chartreuse, Anisette (osv.). (Ekenberg o.) Landin 578 (1893). — särsk. i uttr. en chartrös o. d., ett glas sådan likör. Han ville icke .. försaka sitt kaffe, sin lilla chartreuse och sin havanna. Lundegård Prom. 1: 35 (1893).
2) [jfr fr. perdreaux en chartreuse] i fråga om maträtt l. bakverk som tillagats i form.
a) kok. maträtt som består af kokta grönsaker med fyllnad af fågelkött m. m. o. som tillredes i form (beklädd med rotsaker o. d. i växlande mönster). Chartreuse på rapphöns. Hagdahl Kok. 679 (1879). Små chartreuser. Därs. 682.
b) sockerbag. mindre tårta glaserad med romglasyr o. d. Upplös stadig .. äppelmarmelad öfver elden .. och fyll därmed chartreuserna. Grafström Kond. 224 (1892).
