CYKLOMETER syk1lome4ter l. sy1k-, l. -å- l. -ω-, r. l. m.; best. -n; pl. -trar.
Etymologi
[jfr t. cyklometer, eng. cyclometer, fr. cyclomètre, af gr. κύκλος, cirkel, hjul (se CYKEL, sbst.1) o. μέτρον, mått (se METER); jfr med afs. på bildningssättet BAROMETER,TERMOMETERm. fl. — jfr CYKLOMETRI]
I. [namnet gifvet af uppfinnaren, matematikern Baranowsky c. 1850] geom. ett visst slags instrument för mätning af (små) oregelbundna ytor. Öfvers. af Fin. Vet.-Soc. förh. 1: 197(1852).
II. ett visst slags apparat som automatiskt angifver den väglängd som tillryggalägges af ett hjuldon (t. ex. en cykel, en automobil osv.) vid hvars hjulaxel den är fäst. Thompsons cyclometer (för cyklar). Tidn. f. idr. 1886, s. 37.Hjulsport 1896, s. 241. När klockan slår tio .., stiger jag af vid Svenljunga hotell. Cyklometern anger då ett par hundra meter utöfver 5 mils färd. R. Kjellén i Sv. turistfören. årsskr. 1901, s. 274.
