SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
CYNIK syni4k, r.; best. -en.
Etymologi
[bildadt till CYNISK, CYNIKER efter mönster af t. ex. POLITIK som fanns vid sidan af POLITISK, POLITIKER]
(numera föga br.) grofhet, råhet; jfr CYNISM 3. Den djuriska cynik, blott half ur stoftet dragen. Leopold 2: 153 (1796, 1815). Visserligen är det (dvs. ungdomens enskilda lefnadssätt under Ödmanns skolår) icke fritt från all Cynik, men i jemförelse med den i hast stigande yppigheten skall det alltid förtjena uppmärksamhet. Ödmann Hågk. 69 (1801).
Spoiler title
Spoiler content