SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1907  
DAMASKERA dam1aʃe4ra, stundom -ske4ra, ngn gg -se4ra, i Sveal. äfv. -e3ra2 (damasce´ra Weste, dam1aʃe4ra l. -ske4ra Lyttkens o. Wulff), v. -ade ((†) p. pf. pl. damascherta Synnerberg (1815)). vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.); -ARE (Holmberg (1795; under damasquineur), Dalin (1850)), DAMASKÖR (se d. o.); jfr DAMASCH, sbst.1
Ordformer
(äfv. skrifvet damaschera o. damascera. damaskera Möller (1745; under damasquiner) osv. damaschera (damachera) Publ. handl. 5: 3529 (1753) osv. damascera Uggla Herald. 36 (1746), Linné Västg. 122 (1747), 2 Uppf. b. 6: 441 (1904) m. fl. damaskjera Lind (1749). damasera Thunberg Resa 2: 330 (1789; i bet. I 2). damassera Salberg (c. 1690; i bet. II), Mag. f. konst 1834, s. 32 (i bet. II))
Etymologi
[sannol. närmast efter t. damascieren, damassieren (det senare i sht med afs. på tyg). Det förra är trol. bildadt i anslutning till it. damascare (bl. med afs. på tyg), det senare efter fr. damasser (i sht med afs. på tyg; jfr dock acier damassé). Såväl det it. som det fr. verbet är bildadt antingen direkt af namnet på staden DAMASKUS (it. Damasco, fr. Damas) l. sannolikare af det därur härledda namnet på tygsorten (it. damasco, fr. damas; se DAMAST, sbst.2). Båda faktorerna kunna hafva samverkat. Ordets ursprungliga bet. har således varit antingen ’gå tillväga l. tillverka (ngt) ss. i Damaskus' l. snarare ’tillverka (ngt) ss. damast, förse (ngt) med ett damastliknande mönster' (jfr II); jfr d. damascere, holl. damasceeren, eng. damascene, damaskeen, damask, fr. damasquiner, it. damaschinare]
i sht i p. pf., ofta adjektiviskt.
I. i fråga om (yta af) metall l. annat hårdt material; jfr DAMASCH, sbst.1
1) gm gravering o. ifyllning med metall, 1 sht guld l. silfver, förse (ytan af ett oftast af metall förfärdigadt föremål) med ett vanl. af ränder l. slingor l. arabesker osv. bildadt mönster; inkrustera; äfv. om andra tillvägagångssätt gm hvilka ett dylikt mönster åstadkommes med s. k. brännförgyllning osv. Kung Olof Träteljas Yx, blackmatt och damascerad. Dalin Vitt. 4: 447 (1748; i parodierande framställning). En damascerad sabel med gull- eller silfver-bokstäfver, eller figurer. Lind (1749; under damasciren). Med .. Damasceradt arbete förstår man platta eller halfupphöjda sirater af löfverk, gjorda på jern eller stål med guld- eller silfvertråd. Conv.-lex. 1: 428 (1821). En skön, damascerad sax. Almqvist Gabr. Mim. 1: 23 (1841). Ett .. juvelskåp af järn, damasceradt med guld och silfver. 2 Uppf. b. 6: 441 (1904). — utan obj. När man vil damascera på järn, beskär man det med en fil-knif, gifver det en blå anlöpning, och teknar däruppå helt lätt det man vil föreställa. Miniaturskolan 116 (1784). — i jämförelse. (v. Platens) karakter var icke som stuckaten, / grannt damascerad för en galadag. Sturzen-Becker 5: 199 (1849, 1862); jfr 3.
2) (gm själfva tillverkningsmetoden) förläna (järn l. stål l. ett däraf förfärdigadt föremål) ett (gm hela godset gående o. vid den polerade ytans behandling med etsmedel framträdande) mönster af flammiga l. vattrade våglinjer, ådernät osv., i Orienten gm smältning af råmaterialet efter vissa metoder, i Europa (dels redan i gammal tid, dels vid försök att imitera den orientaliska metoden i senare tid) gm sammansvetsning af tunna band l. skifvor af olika hårdhet l. kolhalt; jfr DAMASCH, sbst.1, DAMASKENER-JÄRN-, -STÅL o. DAMAST-STÅL (under DAMASCH, sbst.1). Damascherade Skjut-Gevär af Järn och Stål. P. Wäsström i VetAH 34: 311 (1773). Damascheradt Järn och Stål. S. Rinman Därs. 35: 13 (1774). Stundom är den (dvs. klingan på javanernas dolk) damaserad och almänt förgiftad. Thunberg Resa 2: 330 (1789). De gamla Turkiska damascerade piporne. Brummer Jagtlex. 42 (1789). 100 d(elar) grått tackjern i svarfspån och 100 d(elar) af samma spån förut oxiderade, gåfvo (vid Bréants försök) ett förträffligt damasceradt gjutstål. Berzelius Årsber. t. VetA 1824, s. 135. Det så kallade damaskerade stålet .. är icke någon egen stålsort, utan beredes genom att noga sammansvetsa och blanda stål och jern. Almroth Karmarsch 34 (1838). Till frambringandet af den damascerade ytan begagnar man oftast utspädd svafvelsyra. Almström Tekn. 1: 501 (1844). Man kan erhålla damaskeradt stål redan genom att smälta jernmalm med grafit. Uppf. b. 6: 126 (1875). Damascerade svärd uppträda i Norden redan omkring år 300 e. Kr. och förefinnas sedermera ända till hednatidens slut. K. Stjerna i Studier tillägn. O. Montelius 115 (1903).
3) gm radering o. etsning förse (ytan af ett metallföremål) med ett mönster (inom gevärsfabrikationen ofta ss. afsiktlig imitation af det mönster som åstadkommes gm de under 2 skildrade förfaringssätten). Rinman (1788). En damascerad sax. Dalin (1850). Kindblad (1868). NF (1879).
4) (föga br.) intr.: (gm att genomgå ngn af de under 2 skildrade processerna) få ett (visst slags så småningom på ytan framträdande) mönster. Allt stål och jern, som är ojemt, så att delar af olika hårdhet ligga om hvarandra, damascerar vid anfrätning med syror. Åkerman Kem. tekn. 1: 287 (1832).
5) herald. förse (ytan af en vapensköld) med ett mönster af snirklar, arabesker o. d.; jfr DAMASKERING I 4. En hop enfaldige Kopparstickare och Handtvärkare (hafva) tagit sig före att damascera fälten (på vapenskölden) .., när intet Sköldemärke eller något annat finnes der. Uggla Herald. 36 (1746).
6) (mindre br.) åstadkomma ett slags mönster på (glasföremål) gm bestrykning med draglim o. upphettning, hvarvid limmet drager sig tillsammans o. spricker sönder, tagande med sig små skärfvor af glasets yta. Det vackraste isglaset, äfven kalladt damascheradt glas. 2 Uppf. b. 7: 264 (1903).
II. (numera föga br.) i fråga om tyger o. väfnader: väfva in mönster af olika slag i (ngt); jfr BLOMMERA(D), FASONERA(D) samt DAMAST, sbst.2 Damassera, blomera såsom Damast tilrättat är. Salberg (c. 1690). Damascerad Sattin väfdes (i Alingsås) på samma sätt, som Damask och Triumphant. Linné Västg. 122 (1747). Dräll eller lärft, som är damascerat. Lind (1749; under damasciren). Weste (1807). Damascherta Halsdukar, äro rosige eller med figurer; göras af silke i Italien och Spanien. Synnerberg (1815). Så kallad(t) damasseradt atlas och guldgaze. Mag. f. konst 1834, s. 32. Randigt, damaskeradt moirée. N. journ. f. dam. 1856, s. 5.
Ssgr (numera föga br.; i allm. till I; jfr under DAMASKERING): DAMASKER-ARBETE103~020, äfv. ~200. särsk. till I 2; äfv. konkret; jfr DAMASCH-ARBETE. P. Wäsström i VetAH 34: 318 (1773).
-KONST~2. damaskeringskonst; särsk. till I 2. Hos oss har Damascherkonsten icke länge varit kunnig. Dens. Därs. 312.
Spoiler title
Spoiler content