publicerad: 1907
DAMASCH damaʃ4, sbst.1, l. DAMAST dam3-as2t l. 3~2, äfv. damas4t, stundom dam4ast, sällan da3mas2t l. 3~2, sbst.1, sällan DAMASK damas4k, sbst.1, ngn gg DAMAS dama4s, sbst.1, r.; best. -en.
Ordformer
(damasce Rinman Järn. hist. 821 (1782: Damascefason, Damasce-ritning). damasche P. Wäsström i VetAH 34: 313, 317 (1773), Rinman 2: 764 (1789: damasche-ritning). damasch S. Rinman i VetAH 35: 9 (1774) osv. damask Almroth Karmarsch 34 (1838), Björkman (1889). damaskern (sg. best.) Almroth Karmarsch 647 (1839; trol. tryckfel). damast Almroth Karmarsch 647 (1839), Bergström Handb. f. jagtv. 81 (1872). damas K. Stjerna i Studier tillägn. O. Montelius 111, 112 (1903))
Etymologi
[jfr de likbetydande t. damast (särsk. i förb. künstlicher damast), eng. damask (som delvis måhända är en ellips af damask steel; jfr Murray), fr. damas (hvaraf dan. o. t. damas, sv. damas). ʃ-ljudet i damasch torde bero på anslutning till verbet DAMASKERA]
(i sht i fackspr.) (den) teckning l. (det) mönster som ytan på ett damaskeradt arbete (jfr DAMASKERA I 1, 2 o. 3) företer; äfv. om själfva inläggningen (jfr DAMASKERA I 1) l. om arbetet i dess helhet l. (numera knappast br.) om själfva det af (band af) olika järn- l. stålsorter bestående gods som användes vid tillverkning af ett visst slags damaskerade arbeten, numera i sht böss- l. pistolpipor (jfr DAMASKERA I 2); jfr DAMASCH-BLANDNING, DAMAST-STÅL (se nedan under ssgrna), DAMASKERING samt DAMASKENER-JÄRN, -SMIDE, -STÅL, -TECKNING. (Vällaren) befann dem (dvs. bösspiporna) färdige utvisa en Damasche, den han tilförene .. icke sedt. P. Wäsström i VetAH 34: 313 (1773). Det til Damasche förenade Järnet och Stålet. Därs. 317. Sedan Pipan blifvit borrad, dragen och beredd .., kommer Damaschen, genom etsning, at göras synlig. Därs. En del af detta ets-vatten blef på stången intorkadt, då Damaschen deraf fick en inblandning af bruna ådror. S. Rinman Därs. 35: 10 (1774). (Man måste låta banden få samma vridning,) emedan damaskerns figurer eljest blifva olika stora. Almroth Karmarsch 647 (1839). Allt efter beredningssättet och sammanställningen af banden framträder damaschen i olika figurer. Hahr Handb. f. jäg. 1: 160 (1881). — särsk.
a) med afs. på böss- l. pistolpipor, i förb. engelsk, turkisk, spunnen damasch o. d. Hahr Handb. f. jäg. 1: 160 (1881). De mest använda slag af den spunna damaschen äro följande. Engelsk damasch, hvilken är flätad af jemförelsevis breda band och hvars utseende utmärker sig genom större och mindre afrundade fläckar; .. turkisk eller rosendamasch utgör en mycket fin flätning med figurer, liknande små invid hvarandra liggande rosor. Därs. 161 (uppl. 1866: turkisk damaschering). — jfr BAND-, HÄSTSKOSÖM-, LAMINETT-, METALL-, MOARÉ-, ROSEN-, TRÅD-DAMASCH m. fl.
b) i förb. äkta damasch, om (metallarbete med) ett mönster som beror på hopsvetsning af olika järn- l. stålsorter o. således går gm hela godset (jfr DAMASKERA I 2); motsatt oäkta l. falsk damasch, om (metallarbete som har) ett bl. på ytan raderadt o. etsadt mönster (jfr DAMASKERA I 3). Falskheten uptäckes .. snart, genom en droppa Skedvatten, som lätteligen förstörer den falska Damaschen. S. Rinman i VetAH 34: 321 (1773). Almroth Karmarsch 34 (1838). Pipan är .. af hvad i vapenspråket kallas äkta damasch. Kræmer Span. 188 (1860). För att förvissa sig, huruvida damaschen är oäkta. Hahr Handb. f. jäg. 1: 162 (1881).
Anm. 1:o Sedan den orientaliska metoden blifvit känd i Europa (jfr under DAMASKERA I 2), förekommer uttr. oäkta damasch ngn gg användt om hvad som vanl. kallas äkta damasch, för att framhålla motsatsen till enl. nämnda orientaliska metod förfärdigadt arbete. K. Stjerna i Studier tillägn. O. Montelius 111, 112 (1903).
2:o En i hvardagsspråket (elliptiskt för damasch-bössa) bildad afl. af detta ord är det en gg anträffade damaska, r. l. f., bössa med damaskerad pipa. Du skrifver ej, om det var med refflan eller damaskan (som du sköt). Runeberg E. skr. 1: 159 (1836).
Ssgr: A: DAMASCH-ARBETE03~020 l. ~200. (äfv. damast-) (numera föga br.) damaskeradt arbete; jfr DAMASKER-ARBETE. Möller (1790). —
-BLANDNING~20. (damasche-) (numera föga br.) jfr DAMASCH, sbst.1 P. Wäsström i VetAH 34: 315 (1773). —
-BÖSSA~20. jfr anm. 2:o ofvan. —
-RITNING~20. (damasce- Rinman Järn. hist.; damasche- Dens. Bergverkslex.) (numera föga br.) jfr -MÖNSTER o. DAMASKENER-TECKNING; äfv. kalladt falsk damaschritning. Om Ritningen göres med Löfverk och Ormslingor på äkta Damascefason, kallas det falsk Damasceritning. Rinman Järn. hist. 821 (1782). Dens. Bergverkslex. 2: 764 (1789). —
-TILLREDNING~020. (numera knappast br.) tillredning l. beredande af damasch. P. Wäsström i VetAH 34: 313 (1773; i fråga om bösspipor).
B: DAMAST-30~, äfv. 03~-ARBETE, se A. —
-STÅL~2. [efter t. damaststahl] = DAMASKENER-STÅL; jfr DAMASCH, sbst.1 Ekenberg (o. Landin) 445 (1892). 2 Uppf. b. 6: 90 (1904).
Spoiler title
Spoiler content