SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
DATURIN dat1ɯri4n, äfv. da1-, äfv. -tu- (- -ín Dalin), n. l. r.; best. -et l. -en.
Etymologi
[af t. daturin; jfr eng. o. fr. daturine; bildadt 1819 af tyske farmaceuten R. Brandes medelst den i kemiska ämnesnamn vanl. afl.-ändelsen -in (-in) af datura (se DATURA); se Repertor. f. die Pharm. 8: 24 (1820)]
kem. o. farm. (numera mindre br.) benämning på en alkaloid som erhålles ur örter af släktet Datura o. som (först antogs vara en egen bas, men) af senare forskare visats vara identisk med den optiskt inaktiva formen af atropin. A. Lindbergsson i VetAH 1820, s. 315. Nisbeth Handelslex. (1867). Petersson Tullbehandl. 38 (1893).
Spoiler title
Spoiler content