DECIMOL des1imω4l l. de1-, r.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. decimole, af it. decimole i samma bet.]
mus. grupp af tio (åtm. teoretiskt) sinsemellan likvärdiga noter utförd på lika lång tid som åtta, resp. (allt efter taktarten) nio vanliga noter med samma valörbeteckning skulle kräfva; jfr KVINTOL, NOVEMOL, SEPTIMOL,SEXTOL,TRIOL.Höijer Mus.-lex.(1864). Decimolen, besiffrad med 10. Bergenson Musikl. 53(1903).
