SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
DEGA de3ga2 (de`ga Weste), v. -ade.
Etymologi
[afl. af DEG; jfr sv. dial. (Finl.) deg(a), däig(a), fastna liksom deg (Vendell Ordb. ö. östsv. dial.), t. teigen, vara l. blifva deg]
1) (föga br.) tr.: smeta ned med deg, göra degig; äfv. med sakligt subj. En alt för fuktig säd gifver altid sämre miöl, hänger vid och degar qvarnen. Fischerström 3: 415 (c. 1788). Dalin (1850).
2) dep. o. refl.: blifva (till) deg, blifva degig, antaga degform; jfr DEGNA.
a) (numera knappast br.) dep. Ty (dvs. därför) fläktar man där på (dvs. på de utpressade makaronitrådarna) medh ett tunt Brede till desz de tårkas, så att när man dem .. afbryter, måtte (de) icke degas och klibba tillsammans. Rålamb 13: 73 (1690; måhända föreligger förb. DEGAS TILLSAMMANS). Är inkråmet .. spänstigt, som en hafs- svamp, .. samt låter väl tugga och blanda sig med saliven, utan at degas i munnen, så kan man vara säker, at det (dvs. brödet) är godt. Nyrén Parmentier 309 (1783).
b) refl. Vid uttagningen (ur ugnen) bör .. märkas, at brödet .. ej måtte .. för hastigt afsvalna, då ytan spricker och inkråmet degar sig. Nyrén Parmentier 304 (1783). (Hvetekornets kärna) utgöres (vid mognaden) af en fast sammanhängande, vaxartad massa, som vid tryckning ”degar sig” mellan fingrarna. Arrhenius Jordbr. 2: 64 (1862). Lundell (1893).
Särskilda förbindelser:
DEGA NED l. NER10 4. = DEGA, v. 1. Björkegren (1784; under empâter). Dalin (1850). Björkman (1889).
DEGAS TILLSAMMANS. se ex. från Rålamb under 2 a.
Spoiler title
Spoiler content