DEKAD deka4d (-ád Dalin), r. (m. Dalin(1850)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. dekade, eng. décade, fr. décade, mlat. decas (-adis), af gr. δεκάς, antal af tio, talet tio, tiotal, till δέκα (se TIO)]
1) (föga br.; jfr dock a α, β o. c) antal l. grupp osv. af tio; ngt som består af tio delar. Granberg Eng. o. sv. handlex.(1807; under decade). Grefven skall gifva svar på en décade frågor ännu. Almqvist Amor. 332(1839; i pretiös stil). Dalin(1850). Ekbohrn Främ. ord(1868, 1878). — särsk.
a) tidrymd af tio dagar.
α) [liksom motsv. anv. i t. o. fr. efter gr. δεκάς] (fullt br.) om den grekiska tiodygnsveckan. Palmblad Fornk. 2: 412(1845).
β) [liksom motsv. anv. i t. o. eng. efter fr. décade] (i historisk skildr., fullt br.) om den under franska revolutionen år 1793 i samband med den nya tideräkningen införda veckan på tio dagar. SP 1794, nr 44, s. 2. Under Franska Revol(utionen) bestod en månad af tre Decader. Deleen(1814; under décade). Dalin(1850). Sjögren Verldsh. 3: 341(1888).
γ) [efter motsv. anv. i fr. (l. gr.)] (†) i annan anv. Medelvärman för en Decad. J. Törnsten i VetANH 17: 205(1796).
b) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] tidrymd af tio år, årtionde, decennium. (Vi) sakna .. senare uppgifter än för 1870, emedan sådana ej samlas mer än en gång i dekaden. Tekn. tidskr. 1878, s. 220.Topelius Läsn. f. barn 7: 176(1889, 1891).
c) (fullt br.) afdelning på tio böcker af ett större verk, som består af flera dylika afdelningar. Björkegren(1784; under décade). (Dio Cassius gjorde) sig bekant med Romarnes Historia, hvilken han beskref i åtta dekader, eller åttatio böcker. Norrmann Eschenburg 1: 297(1817). Så många dekader af Livius, som kunna medhinnas (i skolan). Tegnér 3: 347(1831). Broman Rom. litt. hist. 53(1855, 1871). NF(1879).
2) [jfr motsv. anv. i gr.] (knappast br.) talet tio. Gumælius Passow(1841; under δεκάς).
