SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
DEKOLLETERA dek1olete4ra l. de1-, äfv. 01—, hvard., i sht i salongsspråk äfv. -olt-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ING.
Ordformer
(dekolt- (decolt-) N. journ. f. dam. 1858, s. 99, Nya pressen 1894, nr 75 A, s. 2. Anm. I salongsspråk användes ej sällan i p. pf. den fr. formen décolletée. SD 1907, nr 264, s. 4.)
Etymologi
[af fr. décolleter, af dé- (lat. dis, i tu, åtskils) o. collet, halskrage (se KOLLETT), afl. af col (se HALS)]
urringa; nästan bl. i p. pf. ss. adj., i sht om person: urringad, barhalsad; jfr UTRINGAD. Till och med berthen har denna kantiga utringning kring halsen, efter behag mer eller mindre decolterad. N. journ. f. dam. 1858, s. 99. Mer eller mindre dekolleterade teaterprinsessor. Kaufmann Paris under Eiff. 292 (1889). (Damerna) skola .. vara i ljus galadrägt, djupt dekolleterade. SDS 1900, nr 141, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content