SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1909  
DELVIS de3l~vi2s, adv., adj. o. sbst.
Ordformer
(delewijs Lex. Linc. (1640). delsvis Thorild 4: 174 (1795). delvis Ekblad Lib. mem. 263 (1764) osv.)
Etymologi
[af DEL o. -VIS; jfr d. delvis, t. teilweise]
I. adv.
a) [jfr t. die zersprengten feinde haben sich teilweise wieder gesammelt] (föga br.) styckevis; hvar del l. afdelning för sig; del efter del, en del i sänder, bit för bit, successivt o. d. Delewijs, Particulatim. Lex. Linc. (1640). Particulatim. Delvis, Adv. Ekblad Lib. mem. 263 (1764). Det man icke känner någon skade af delsvis, kan man vara viss på aldrig skadar på det Hela. Thorild 4: 174 (1795). Kanske hade han .. fått slå den (fientliga arméen) delvis. Rogniat Krigsk. 227 (1834). Dalin (1850). Arbetet verkställes delvis af särskilda arbetare. Kindblad (1868). jfr: Långsamt och endast delvis försiggick rekryteringen inom denna representation af den stridande kyrkan (dvs. prästeståndet inom den sv. riksdagen). Rundgren i 3 SAH 2: 76 (1887); jfr b.
b) [jfr d. de ligne hinanden kun delvis o. motsv. anv. af t. teilweise] till en del, till någon del (se DEL II 2 f); beträffande vissa delar l. enskildheter o. d., här o. där; partiellt; motsatt: helt (och hållet), fullständigt; jfr STYCKEVIS. Dalin (1850). Vi återfinna, åtminstone delvis, denna (om jag så får säga) stillöshetens förtjenst i alla gamla lagar. Lysander Rom. litt. hist. 23 (1858). I de öfriga af sina skrifter gifver han (dvs. Dante) sig blott delvis; här (i Divina commedia) hel och hållen. Böttiger i SAH 39: 239 (1864). Konungen (i Danmark) .. ville icke ens höra talas om en så ”förfärlig orättvisa” som Norges uppoffring helt eller delvis. Forssell i 3 SAH 3: 286 (1888). Källorna voro för vidlyftiga och omfattande för att kunna annat än delvis genomforskas och styckevis behandlas. Sander Därs. 4: 47 (1889). För sin lärjunge hyste han .. en ständigt växande vedervilja, delvis beroende på dennes fullständiga brist på estetiskt sinne och inbillningskraft. Rydberg Vap. 92 (1891). Hypoteksföreningen vare ej skyldig att förfallen årsinbetalning delvis emottaga. SFS 1892, Bih. nr 98, s. 8; jfr a. Vår resa gick sedan, delvis till fots, genom Weimar, Gotha, Frankfurt am Main till Heidelberg. De Geer Minnen 1: 46 (1892). Anledningarna till att en stor del af Frankrike fått ett annat språk än hufvudmassan ligga delvis i etnologiska, men främst i politiskt historiska förhållanden. Wirsén i PT 1904, nr 198, s. 3. — särsk. i motsättningen delvis — (och) delvis, till en del — (och) till en del. Sjöstäderna vid östersjökusten .. reste sig samstämmigt emot en åtgärd, som syntes hota att delvis förminska, delvis rent af tillintetgöra deras vigtigaste näringsgren. Forssell Stud. 2: 265 (1879, 1888). Tårna på fötterna (af den bildstod Nebukadnesar såg i drömmen) voro delvis af järn och delvis af lera. Dan. 2: 42 (öfv. 1904).
II. [jfr motsv. anv. i dan. o. t., äfvensom den analoga utvecklingen vid GRAD-, KORS-, STYCKE-, VÄXELVIS m. fl. adv. på -VIS; förefintligheten af sådana adj. som RÄTTVIS, FRÅGVIS, NÄSVIS m. fl. torde i sin mån bidragit till uppkomsten af denna anv.] (jfr anm. nedan) adj. i attributiv anv.; knappast annat än i förbindelse med verbala sbst.
a) (föga br.) som sker l. äger rum del efter del l. steg för steg, successiv. Införandet och den delvisa utvecklingen af Whitworths process att sammanpressa stål i flytande tillstånd. Tekn. tidskr. 1875, s. 56.
b) [jfr t. mit teilweiser abweichung (Goethe)] som blott delvis äger rum l. existerar l. finns för handen, partiell; ofullständig. Om den första Jordskorpans ursprungliga Form och delvisa Förstöring. Sommer Phys. 4: 33 (1838). Delvis frankering (af postförsändelse) är ej medgifven. SFS 1847, nr 46, s. 3. (Skolan) tvingas nu .. att .. försöka göra sitt partiela vetande, sin delvisa bildning till allmän kunskapsbildning. W. Sylvander i Tidskr. f. lär. 1847—48, s. 69. Den delvisa tillämpning, som jag i mitt arbete gjort af mina åsikter. Kræmer Språkfr. 366 (1858). Det var det första betydliga, ehuru blott delvisa bifall, de fått röna af någon äldre och anseddare litteratör. Fryxell Bidr. t. Sv:s litt.-hist. 4: 26 (1860). Vid arméns delvisa mobilisering 1864. Crusebjörn Grannstat. arméorg. 5 (1873). Sensträckning, en genom öfveransträngning uppkommen delvis sönderslitning af böjsenorna. Juhlin-Dannfelt 351 (1886). Den delvisa sinnesfrånvaro, som ofta åtföljer stora sorger. Hedenstierna Fru W. 51 (1890). Rykten om kabinettets .. delvisa förändring. AB 1890, nr 9, s. 4. Giftorättens delvisa förlust. Strindberg Tr. o. otr. 4: 26 (1897). Ett lagförslag, som skulle bemyndiga (den engelska) regeringen till en utvidgning af hären, måhända med delvist begagnande af ”the volunteer force”. GHT 1897, nr 243 A, s. 2. Denna delvisa lilla öfverensstämmelse. R. G:son Berg i Språk o. stil 1901, s. 65. — (tillfälligt) Familjer, som blott ha delvis tjänarinna. E. Tenow enl. Språk o. stil 1906, s. 170.
Anm. till II. Ordet användes ofta ss. adj. i det vanliga skriftspråket (normal- l. mellanprosan) af bekvämlighetsskäl o. därför att det på grund af stark association lättare inställer sig för medvetandet än det mera isolerade PARTIELL. Härvid må dock anmärkas, att obest. n. sg. synes vara afgjordt mindre vanligt. Obenägenheten för formen delvist kan t. o. m. stundom föranleda, att den oböjda grundformen brukas i dess ställe. Icke utan delvis bifall af Adlerbeth. Fryxell Bidr. t. Sv:s litt.-hist. 2: 33 (1860). Ett dylikt delvis ombyte (af vatten i akvariet). Eneroth Handledn. 11 (1861). Ett delvis bakslag på olika områden. Zilliacus Jap. stud. 28 (1896). Ett delvis försvar för A. Seebergs teori. Holmquist Gamla kyrkans hist. 427 (1907). För det otvungna samtalsspråket är den adjektiviska användningen i allm. främmande, hvilket dock väl snarast beror på att man i detta föredrager vändningar med finit verb i st. f. adj. + vbalsbst. Äfv. i mera vårdad framställning o. högre stil torde denna anv. i det hela undvikas. Den klandras ss. stridande mot grammatiken o. ”Svenska språklynnet” särsk. af Rydqvist Hist. språkf. 47 (1849, 1863), Dens. SSL 2: 466 (1860), 5: 166 (1874) o. Linder Regl. 110 (1886).
III. (†) sbst.; i uttr. i delvis, eg.: styckevis; i minut l. i detalj (om handel). Kiöphandelen drifwes .. Anter i grosse eller i deel wijsz. Risingh Kiöph. 30 (1669).
Spoiler title
Spoiler content