publicerad: 1909
DEMARKATIONSLINJE dem1arkatʃω3ns~ li2nje l. de1-, l. -aʃ-, äfv. 01— (- - -tschònsli´nje Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. demarkationslinie, eng. line of demarcation, fr. ligne de démarcation, af span. linea de demarcacion (port. linha de demarcação), först nyttjadt om den gränslinje som af påfven Alexander VI år 1493 uppdrogs, när de nyupptäckta områdena i Västindien delades mellan spanjorer o. portugiser (jfr första o. sista ex. under a nedan); se för öfr. DEMARKATION]
gränslinje; särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] om (officiellt fastslagen) gränslinje som skiljer tvenne stater l. tvenne (politiskt sedt) skilda områden från hvarandra; äfv. om ett lands (officiellt fastställda) gräns l. gränslinje (mot ett annat). Demarcations-linie som updrogs imellan Spanska och Portugisiska eröfringarne i Vestindien. Björkegren (1784; under démarcation). Seglingen .. gick .. utom Colombianska demarcations-linien, hvilken jag tror enligt Constitutionen icke sträcker sig mera än tvenne Leguas från kusten. Gosselman Resa i Col. 2: 296 (1828, 1830). A. P. Cronholm i SKN 1843, s. 116. Dalin (1850). Den i Öresund ifrån Falsterboref till Kullens fyr bestämda demarkationslinea af 2,000 fot från svenska landet. SFS 1877, nr 36, s. 25. Alexander VI:s ryktbara demarkationslinie mellan Spaniens och Portugals upptäcktsområden. Nordenskiöld Periplus 153 b (1897).
b) [jfr motsv. anv. i t.] mil. gränslinje som fastslagits vid stillestånds ingående o. som, så länge detta varar, icke får af någon af de krigförande arméerna öfverskridas. Jag åtföljde Ryska högra Flygel-Colonnen .. till Vårdö, för att bestämma demarcations-linien. IT 1809, nr 49, s. 2. Bergman Schinkel 7: 161 (1855). Döbeln .. måste flytta demarkationslinien mellan de svenska och ryska trupperna till Vesterbottens södra gräns. T. Säve i Ill. sv. hist. 6: 9 (1881).
c) [jfr liknande anv. i fr.] i ngt allmännare anv.: utstakad gränslinje för ett område. Demarkationslinea för nya dockebyggnaden i Carlskrona af Kongl. Maj:t i Nåder fastställd med föreskrift att de Kronan tillhöriga tomter, som äro belägna deromkring och ej finnas behöfliga, må försäljas. Gynther Förf. 3: 17 (1852; efter handl. fr. 1827). Därs. 6: 57 (1859; efter handl. fr. 1799).
d) i ytterligare utvidgad anv.: (naturlig) gräns. Den demarkationslinie, som skiljer fjällbygden från den öfriga lappmarken. C. Bovallius i Nord. tidskr. 1892, s. 131. (Gränsen) bör bjuda en skarp demarkationslinie, så att folken förskonas från tvifvel och tvister om rätta riktningen. Kjellén Sv:s geogr. 123 (1900). Högberg Vred. 3: 226 (1906).
e) i öfverförd anv.: fastställd gräns som icke får öfverskridas; skarp gräns. Den demarkationslinea, som nödvändigt måste finnas emellan de olika bildningsschakterna i samfundet. Frey 1848, s. 372. Detta är den demarkationslinie som min stränge far utpekat. Trolle Duvall 1: 163 (1875). Strindberg Göt. r. 254 (1904).
Spoiler title
Spoiler content