publicerad: 1910
DEPENSERA dep1aŋse4ra l. de1-, ngn gg -äns- l. -ens-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade (sup. -ert, i Finl., numera knappast br., Porthan Bref t. samt. 108 (1784); jfr R. Nordenstreng i Förh. o. upps. 16: 57 (1903)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr DEPENS.
Etymologi
1) utgifva (penningar); göra utgifter; ofta o. numera nästan alltid med samma bibegrepp som framhållits under DEPENS 1. Depensera, giöra bekostnad, förtära. Swedberg Schibb. 263 (1716). Depensera. Göra kostnad. Sahlstedt (1769).
a) [jfr fr. il ne dépense pas un sou mal à propos] använda l. gifva ut l. göra af med (penningar, så l. så mycket); ofta med prep. på: lägga ner l. kasta ut l. slösa bort (så l. så mycket) på (ngt). På sina resor och nöjen har han depenserat stora summor. Orten (Göttingen) är rätt dyr; de (studenter) äro få, som året om komma tilrätta med 100 Ducater; de största knogare gå svårl(igen) ut med 50; de fläste depensera ifr(ån) 100 till 300. Porthan Bref t. samt. 26 (1779). Den som har 10,000 Plåtar att depensera årligen. Ad. prot. 1789, s. 842. Jag försattes i tilstånd, at .. för min älskade vetenskap härstädes kunna depencera 1,200 R:dr. Thunberg Resa 3: 56 (1791). Att depensera två styfver på ett nöje var aldrig hans sak. C. C. Gjörwell (1792) i Sv. mem. o. bref 2: 59. Biljetterna .. kostade tolf skillingar banko. Jag nödgades depensera denna summa. Sturzen-Becker 2: 200 (1844, 1861). Carleson depenserade under det år han var statsminister 40,000 (kr.). De Geer Minnen 2: 82 (1892).
b) [jfr fr. elle aime à dépenser en habits] utan obj.: göra (stora) utgifter; vidkännas utgifter l. kostnader, göra af med l. slösa bort penningar; med prep. på: lägga ner kostnader l. penningar på, kasta bort pengar på (ngt). Adeln och ståndspersonerne .. depencera altid så at Stånden under dem .. kunna förtjena och blifva syselsatte. Zettersten Afh. om mynt 19 (1768). Det lärer vara afgjordt, at man är förnäm och eger värde alt efter sin råd at depencera hälst i kläder. SP 1779, s. 184. På .. lustresor depenserar man endast utan att förtjäna en skilling. Lundgren Res. 183 (1851). Emedan hon aldrig fick .. känslan af att detta hem var annat än en station på vägen och därför ej brydde sig om att depensera därpå. Leffler S. Kovalevsky 110 (1892).
2) [jfr fr. un livre où l'auteur a dépensé beaucoup d'érudition] (föga br.) i bildl. o. öfverförd anv.: använda l. offra l. slösa med l. kasta bort (tid, krafter, skicklighet osv. på ngt). Sedan jag, vid Carolinska academien i Lund, 8 åhr depenserat. Växiö domk. akt. 1760, nr 341. Glasgow, hvarest jag depenserade en hel dag. J. Bagge i Jernk. ann. 1838, s. 212. Nöjd med att blända vid första intrycket, depenserar han icke mycket känsla eller originalitet. Estlander Konst. hist. 209 (1867). De (dvs. de nämnda landskapsmålarna) depensera mycken skicklighet, men näppeligen erbjuda de något nytt, personligt och originellt. GHT 1898, nr 113 A, s. 2. När man på nära håll sett hvad baron d'Estournelles depenserat af krafter .. och annat för sin sak. DN(N) 1909, nr 14233, s. 1.
Särskild förbindelse:
DEPENSERA BORT1010 4. (knappast br.) slösa l. ödsla bort. Har man god jord att depencera bort, kan så vara. Linné Diet. 2: 171 (c. 1750).
Spoiler title
Spoiler content