publicerad: 1910
DEPARTUR de1partɯ4r l. dep1-, r.; best. -en, äfv. -n (Naut. ordb. 149, 150 (1840; men sid. 43: -en)).
Etymologi
[af eng. departure i motsv. bet., äfv.: frånskiljande, aflägsnande, afresa m. m., af ffr. desparteure, bl. uppvisadt i bet.: bortgång ur lifvet, till fr. départir, i ä. tid: afresa (refl.: se départir, afstå från o. d.), äfv.: ut-, fördela, af dé-, motsv. lat. de, från, l. (i bet.: utdela osv. väl snarare) dis-, i tu, i sär, åtskils, o. partir, dela, aflägsna sig, motsv. lat. partire, dela (jfr lat. dispertire, fördela, utskifta)]
sjöt. i ekvatorsminuter l. nautiska mil uttryckt afstånd i öster l. väster mellan tvenne orter (i det närmaste lika med bågen af medelparallellen mellan deras meridianer o. därför numera vanl. uppmätt på denna); jfr ENKEL-, GENERAL-DEPARTUR. Rajalin Navig. B 3 b (1728). Meridional Distance eller Departure, Afvikning. Hauswolff Navig. 267 (1756). Departur, är af tvenne slag, enkel-departur och general-departur. Den enkla uppkommer med enkel kurs, och utgör hela den vinkelräta afvikning från meridianen, åt Ost eller Vest, som göres under segling från ett ställe till ett annat. General-departuren uppkommer med tvenne eller flera enkla sammanhängande kurser. Naut. ordb. (1840). Generala departurn. Därs. 150. Mellan summorna af .. ostliga och vestliga departurer .. tagas skillnaderna, så erhålles .. gen(erel) dep(artur). Klint Navig. 100 (1842). Summan af afstånden från meridian till meridian, räknade der kurslinien skär dessa meridianer, (är) departur emellan frånseglad och inseglad ort. Lavén Sjövet. 47 (1853). Ekelöf Naut. ordl. (1898).
Ssgr: DEPARTUR- l. DEPARTURS-KOLUMN103~02. (departurs-) den kolumn i besticktabell som upptager departuren. Klint Navig. 81 (1842). Tidskr. i sjöv. 1891, s. 323. Stenfelt Skepparlif 74 (1903). —
-TABELL~02, se LATITUDS- OCH DEPARTUR(S)-TABELL.
Spoiler title
Spoiler content