SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
DERVISCH dærviʃ4 l. där- l. der- (därrvi´sch Dalin), m.; best. -en; pl. -er ((†) = Tournefort Resebeskr. ö. Levanten 147, 148, 151 (1772: i obest. o. best. anv.; i best. anv. därjämte -erne(s) sidd. 147, 149, 150), Bergklint Sam. II. 1: 16 (1775, 1802)).
Ordformer
(dervis S. Agrell (1711) i Karol. krig. dagb. 5: 239, Tournefort Resebeskr. ö. Levanten 147 m. fl. ställen (1772), Bergklint Sam. II. 1: 16 (1775, 1802) m. fl.)
Etymologi
[jfr t. derwisch (ä. äfv. dervis), eng. dervish (ä. äfv. dervis), fr. derviche, dervis, af turk. dervīʃ, af pers. derwēʃ, darwēʃ, darwīʃ, tiggare, tiggarmunk, fakir, eg.: fattig]
benämning på medlemmarna af vissa mystiskt-religiösa brödraskap i muhammedanska länder. Dervisernes dantz (i Konstantinopel). S. Agrell (1711) i Karol. krig. dagb. 5: 239. Dervicher .. äro nästan det samma bland Turkarna, som Munkar bland de Påfviska. Hasselquist Resa 87 (1750). Längre bort på öppen vädjoban / En grupp af folket som dervischer svängde / I cirkel kring på ständigt samma plan. C. V. A. Strandberg 4: 164 (1857). Dervischen (är) den personifierade typen af lifvet i österlandet. Sysslolöshet, svärmeri, ödmjukhet och en i ögonen fallande sorglöshet äro hans attributer. Vámbéry Resa i Persien 41 (1869). Af dervischerna finnes en mängd olika slag eller ordnar, bland hvilka jag här blott vill nämna de tvenne, hvilka i Constantinopel spela största rolen, nemligen Rufaji (de tjutande) i Skutari och Mevlevi (de dansande) i Pera. Möller Utfl. t. Or. 49 (1873). Mörner Under halfmånen 86 (1906). — [efter motsv. anv. i eng.] om anhängare af mahdin i Sudan, mahdist. Rossander Ur nittonde årh. krig 2: 271 (1897). En betydande styrka dervischer under befäl af emiren Mahmud var i antågande nedåt Nilen. KrigsVAT 1899, s. 114.
Ssgr: DERVISCH-ARMÉ03~02. till DERVISCH slutet. KrigsVAT 1899, s. 114. —
-BESÄTTNING~020. till DERVISCH slutet. KrigsVAT 1899, s. 113. —
-DANS~2. Konstantinopel i våra dagar 27 (1869). Cederschiöld Rytm. trollm. 11 (1905). —
-DRÄKT~2. Vámbéry Resa i Persien 175 (1869). —
-HÄLSNING~20. Den vanliga helsningsformeln ja hu! ja hukk! (dervischhelsningen). Vámbéry Resa i Persien 169 (1869). —
-KLOSTER~20. Kræmer Orient. 65 (1866). —
-KÅPA~20. Vámbéry Resa i Persien 195 (1869). —
-LÄGER~20. till DERVISCH slutet. KrigsVAT 1899, s. 120. —
-MÖSSA~20. Vámbéry Resa i Persien 175 (1869). Dervischmössorna äro gjorda af mycket tjock, grå eller grågul filt och till formen liknande en stympad kon. Möller Utfl. t. Or. 49 (1873). —
-ORDEN~20. Ber. om Turkiet 121 (1822). Man säger i allmänhet, att dervischordnarna är för islamismen, hvad munkordnarna för katolicismen. Kræmer Orient. 66 (1866). Hedin Gm Khorasan 321 (1893). —
-SCHEJK~2. Lagerlöf Jerus. 2: 168 (1902).
Spoiler title
Spoiler content