[jfr t. diallele, f., eng. diallelus, fr. diallèle, m., af gr. (τρόπος) διάλληλος, adj. till uttr. δι' ἀλλήλων, genom hvarandra (jfr t. ex. uttr. ἡ δἰ ἀλλήλων δεῖξις hos Aristoteles)]
log. cirkelbevis, cirkeldefinition, cirkelslut. Afzelius Log. 100(1839, 1843). Borelius Log. 78(1863, 1882). Cirkel i definierandet begås äfven, då man definierar två begrepp vexelvis genom hvarandra, hvilket kallas diallel. Rein Log. 60(1882).
