[jfr holl. disserteeren, t. dissertieren, eng. dissert, fr. disserter, af lat. dissertare, grundligt omorda, utveckla, frekventativ bildn. till disserere, utveckla, redogöra för, af dis-, itu, isär, åtskils (jfr DI-), o. serere, sammanfoga, sammanfläta, sätta i rad (jfr ASSERTORISK,INSERAT,SERIE,KONSORTIUMo. SORT)]
(†) med prep. öfver: göra lärda o. vidlyftiga utläggningar öfver (ett ämne), diskutera. (Ett poetiskt arbetes) natur är ej att dissertera fint och omständligt öfver ett ämne. Leopold 2: 15(1799, 1815). (Man hör) en Hallenius .. på prestmöte dissertera öfver förmånen af riksdagar. Geijer I. 8: 219(1838). G. Dalin(1871).
