DJÄFLINNA jä1vlin3a2, äfv. jæ1- l. jäv1-, l. DJÄFVULINNA jä1vul- osv. (med afs. på uttalet af dj jfr anm. vid DJUP, sbst.), f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr t. teufelin, äfvensom fr. diablesse]
(föga br.) kvinnlig djäfvul. Förhållandet .. emellan (Nero o Agrippina) är fullkomligt en djefvuls till en djeflinna. Atterbom i Sv. litt.-fören. tidn. 1834, sp. 74. Enligt ännu andra är .. (Häcklefjälls trollkäring) en djävulinna, som kommer upp ur fjällets vulkanpipa emellanåt. Högberg Storfursten 175(1915).
