SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1920  
DOMPROSTERI dωm1prωsteri4, äfv. 01—, n.; best. -et, hvard. äfv. -t (G. I:s reg. 8: 198 (1533: -erijd), Skara stifts jordeb. 21 (1540: -stritt), Runeberg E. skr. 1: 80 (c. 1850)); pl. -er.
Etymologi
[afl. af DOMPROST]
1) domprostämbete; domprostbefattning o. därmed förenade förmåner o. prebenden. Then gården wndj domprouesterijd som i vpbygt haffue. G. I:s reg. 8: 198 (1533). Två penningar skulle gifvas öfver hela Tiundaland til Domprobsteriet i Upsala. Lagerbring 1 Hist. 2: 393 (1773). (Almqvist) kunde (ha) kämpat sig fram till ett domprosteri, kanske genom något händelsernas omsving nu varit biskop. Sturzen-Becker 1: 97 (1861).
2) i vissa stift: benämning på kontrakt som förestås af domprost. Åtminstone fick G(adolin) 10 röster i Domprobsteriet och Wirmo Probsteri. Porthan Bref t. Calonius 598 (1800). Sv:s statskal. 1920, afd. 649.
Ssg (till 1, †): DOMPROSTERIS-RÄNTA. inkomst af domprosteri. Wår n(ådige) h(erre) (dvs. konungen) haffuer vnt honom domproesterijs renten j vpsala. G. I:s reg. 7: 201 (1530).
Spoiler title
Spoiler content