SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
DRAMM dram4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(vanl. skrifvet dram)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. dram; af eng. dram, af drachma; eg.: så mycket som väger en drakma (se d. o. 3)]
(hvard., numera föga br.) sup, snaps. En dram bränvin. Westerdahl Häls. 144 (1764). Hvad skall det vara? / En dram från Tanto bränneri? Bellman 5: 36 (1787). Strindberg SvÖ 2: 342 (1883). Hellström Kusk. 58 (1910).
Afledn.: DRAMMARE. (äfv. skrifvet dramare) [sv. dial. drammare (Västergötl. (Rietz); sannol. från ngt af 1800-talets första årtionden); jfr med afs. på bildningen JAMARE, KONJAGARE m. fl.] (hvard., föga br.) sup, snaps. Landsm. VII. 3: 24 (1883, 1886). Hülphers Ångermanl. 209 (1900).
Spoiler title
Spoiler content