publicerad: 1922
DRAPERI drap1eri4, n.; best. -et, hvard. äfv. -t; pl. -er.
Etymologi
II. tyg ordnadt i konstnärligt fallande veck; särsk. om gardin l. förhänge o. d. l. om rikt veckad besättning på klänning; inom måleri o. bildhuggarkonst om hvarje slags beklädnad l. dräkt i motsats till ”det nakna”. Sätta upp draperier. CAEhrensvärd 100 (1783). Ett draperi af siden öfver fönstret. SP 1809, nr 9, s. 3. En tyll-klädning garnerad nedomkring med et hvitt draperi. KonstNyhMag. 3: 47 (1821). Draperier böra följa det nakna så nära som möjligt. Scheutz Ritk. 209 (1832). Konstkabinettet och biblioteket, begge stängda endast genom violettfärgade draperier. Rydberg Ath. 124 (1859, 1866; uppl. 1876 puristiskt: täckelser). — jfr DÖRR-, FLORS-, FÖNSTER-, SPETS-, TYLL-DRAPERI m. fl. — bildl. Det slösande draperiet af fraser. PGenberg (1844) i KyrkÅ 1904, s. 32. Under björkarnas skira, gröna draperier. Solnedg. 3: 190 (1912).
Ssgr (till II): DRAPERI-HÅLLARE, r. l. m., för dörr- l. fönsterdraperi o. d. PT 1914, nr 39 A, s. 1. —
-NORRSKEN~02, äfv. ~20. meteor. norrsken som till formen påminner om ett draperi. Nordenskiöld Vega 2: 43 (1881).
Spoiler title
Spoiler content