SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
DRULA drɯ3la2, v. -ade.
Etymologi
[sv. dial. drula, söla, vara butter o. tvär, motsv. holl. druilen, söla, dröna; jfr DRÖLA samt isl. drjóli, trögmåns]
(hvard., föga br.) söla, dröna. ”Hvad djefvulen står du och drular efter, när boden är full af folk!” hördes kryddkrämarens röst (till bodbetjänten). Blanche Bild. 2: 198 (1864).
Spoiler title
Spoiler content