[af sv. dial. dråp; bildadt till DRÄPA i bet. slå; jfr fsv. drapval, slagbult]
(i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgadt) å tröskslaga: benämning på själfva ”klumpen” som träffar det som tröskas, slagklump; äfv. om hela käppen som slår: släng, slagval, slagbult. Cnattingius Skogslex. 147(1878, 1894). — jfr SLAG-DRÅP.
