SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
DRÅSE drå3se2, stundom DROSSE dros3e2, i bet. I r. l. m., i bet. II m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(drosse (dråsse) VDAkt. 1680, nr 71 (: Rogdrosse), Sahlstedt (1773; med hänv. t. dråse), Dalin (1850; med hänv. t. dråse), Grotenfelt JordbrMet. 140 (1899). drossa (dråssa) (oblik kasus) Syr. 20: 30 (Bib. 1541: drossan, best. sg.), Salander Gårdsf. 111 (1727). drossa (nom.) Schroderus Dict. 2 (c. 1638), Juslenius (1745). drussan (best. sg. oblik kasus) Syr. 20: 30 (1536). dråse (drose) VRP 26/9 1720 (: rågdråse) osv. dråsa (oblik kasus) IErici Colerus 1: 108 (c. 1645). dråsa (nom.) SEBrenner hos Block MotalaStr. Lyckönsk. 3 (1708))
Etymologi
[fsv. drosse, sv. dial. dråse, dråsa, drossa, drås, motsv. nor. drose; till p. pf.-stammen af germ. *dreusan, falla (se för öfr. DRÅSA, v.); jfr DRÖSE, sbst.1]
I. stor hög, hop. — jfr HALM-, KORN-, RÅG-, SÄDES-DRÅSE m. fl. — särsk.
1) [jfr motsv. anv. i fsv. Bet. måhända eg. syftande på (de fullviktiga) sädeskornen, som vid sädens kastande falla ned i en hög] i sht. landt. hög af tröskad säd (mera tillfälligt af andra frön). Then som wel brukar sin åker, han gör drossan storan. Syr. 20: 30 (Bib. 1541). Begynn (i februari) tänckia om titt Sädeskorn, och tagh thet mitt i Dråsan. IErici Colerus 1: 31 (c. 1645). Dessa sädesslag, då de rie-torkas, .. om än upplagde i huru djup dråse som helst, bevaras från .. orning. LfF 1836, 3: 88. Den rena säden .. bildar dråsen. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 115 (1868; om sädesrensning gm kastning).
2) [jfr motsv. anv. i sv. dial. o. nor. Bet. måhända eg. syftande på sädeskornen ss. fallande af halmen vid tröskningen] (bygdemålsfärgadt i vissa trakter samt vid skildring af ä. förh.) hög af tröskad säd som ännu ej rengjorts från agnar o. slösäd m. m.; ss. ämnesnamn om så beskaffad (med agnar m. m. blandad) säd. Folket mol .. mycket som intet var tjenligt till bröd, nemligen: mäsk, drosse, agnar. Afzelius Sag. VIII. 1: 34 (skildr. af förh. c. 1598 efter en gammal kyrkobok). Strömming med tun-bröd af dråse .. äro dageliga rätter (i Ångermanl.). Hülphers Norrl. 4: 374 (1779). 2NF 28: 64 (1918).
3) (numera knappast br.) i allmännare anv.: hög, hop. It Chaos, sådant Ting som ingen Skapnad hade / .. rätt som man sammanlade / Een Drossa eller Diung. Spegel GV 56 (1685). (När) isen som en dråsa / Hopsankas mitt i ån. SEBrenner hos Block MotalaStr. Lyckönsk. 3 (1708).
II. [efter motsv. anv. i sv. dial.] (numera knappast br.) om person; motsv. DRÅSA, v. I 2: tölp; jfr DRÖS, sbst. 1. (Sv.) Dråse .. (fr.) grand flandrin. Weste (1807). Falbe-Hansen (1911).
Ssgr: A: (I 2) DRÅS-, stundom DROSS-MJÖL. (förr). I Dalarne bakas Tunnbröd af Drossmiöl, det är af okastad med slösäd och agnar torkad Hafre. Fischerström 3: 372 (1787).
(I 1, 2) -SKOFVEL. (dråsa- BoupptVäxiö 1851. dråse- BoupptToftnäs 1768) [sv. dial. dråsaskåvel] (†) spannmålsskofvel. Möller (1807: Dross-).
(I 1, 2) -SKYFFEL. (dross-) (†) = -SKOFVEL. BoupptVäxiö 1828.
(I 2) -SÄD. ännu ej rengjord (med boss osv. blandad) säd. (I Orsakarlens sädesbinge ses) äfven en tredje (hög), som kallas dråssäd, som är aflagd för hushållets brödföda och som består af mera sådor än korn. Unge Dal. 2: 71 (1835).
B (†): (I 1) DRÅSA-BUMPER. [jfr fsv. agnabaker om spannmålstjuf. Med afs. på senare ssgsleden jfr sv. dial. bumm, packe, varulass, ä. d. bump, liten tjock karl] (†) skällsord, väl syftande på att vederbörande stulit spannmål. Joen i Gluggebo hade kallat then andra dråsabumper. Rääf Ydre 3: 182 (i handl. fr. 1639).
-SKOFVEL, se A.
C: DRÅSE-SKOFVEL, se A.
Spoiler title
Spoiler content