publicerad: 1922
DRÄTSEL drät4sel, r. (m. Sahlstedt, Dalin (1850), Lundell) ((†) n.? Gustaf II Adolf 154 (1617)); best. -n ((†) -selen OPetri (1524) i SthmTb. 1: 25, Risingh Landb. 6 (1671); -slen (-zlen) Svart G1 153 (1561), Celsius E14 16 (1774)); pl. (†) = (Gustaf II Adolf 154 (1617)).
Ordformer
(dräsel (dresel) RA 2: 249 (1568), Dryselius Monarchsp. 18 (1691); drässel (dressel) GR 16: 75 (1544), CAEhrensvärd Brev 2: 258 (1799: drässelvärket). dräs(s)l LPaulinus Gothus Pest. 100 b (1623), Hamb. (1700: dräszltiuffnadt). drätsel (-tz-) (dretzel(l), drezel) GR 17: 621 (1545) osv.; drätzl (dretzl) LPaulinus Gothus Ratio 163 (1633), Schroderus Os. 2: 581 (1635); dretsle LPetri 3Post. 17 b (1555). träsel (-sil) (tresel) OPetri (1524) i SthmTb. 1: 25, Kolmodin QvSp. 1: 530 (1732); trässel(l) OPetri Kr. 204 (c. 1540), Spegel GV 117 (1685). trädzell GR 29: 740 (1560). trädtzlen, best. Svart G1 153 (1561). — dräg(h)sel Annerstedt UUH Bih. 1: 165 (i handl. fr. 1620—21), Linc. (1640: Drägszelkammar); drägsl (drägzl, dregzl) Schroderus Sleid. 85 (1610), Fasciculus (1677: Drägszlkammar). drägsla Linc. (1640; under saccularius: drägzlos, gen.))
Etymologi
[fsv. träsel(l), n., liksom ä. d. dressel (dræsel, drosel, træsel), d. dressel, af mnt. tresel (jfr DRÄTS), gm fr. trésor (jfr TRESOR, TRESORIUM) från lat. thesaurus (se TESAURUS), af gr. ϑησαυρός, skatt, skattkammare, af ovisst ursprung. — Formerna med -g- bero på etymologiserande anslutning till DRAGA, v.]
1) (numera bl. ngn gg i historisk framställning) (det allmänna tillhörande) förråd af penningar (o. andra dyrbarheter l. värdeföremål), skatt. Wår och Riikesens träsel, gull, Sölff och Peninger. GR 16: 88 (1544). Hwar är nu then anseenlighe Drässel, hwilken wel kunde skattes til månge Milioner, som förhanden war then tijdh Konung Göstaff .. affsompnadhe. ESparre Oration C 2 a (1594). Odryg dräszel, som ökas medh wåld. Grubb 606 (1665). Dretzlen förslöstes på fruktlöse frierier. Celsius E14 239 (1774). Rikets drätsel finge konungen ej föra utom riket. IllSvH 3: 357 (1878; i ref. af ”Kalmar stadgar” 1587).
2) (numera bl. ngn gg i historisk framställning) (allmän) kassa, statskassa; skattkammare; ofta med särsk. tanke på däri förvarade penningar o. dyrbarheter (jfr 1). Peder Hard (”tog”) til laans 400 marc aff treselen (dvs. stadskassan). OPetri (1524) i SthmTb. 1: 25. Tauastahws .. skulle haffua wordet lagdt vnder rikesens träsel. Dens. Kr. 277 (c. 1540). Predikanter .. Måste haffwa theras tilbörlighe Löhn, vtaff .. Stadzens Dräsl. L. Paulinus Gothus Pest. 100 b (1623). Konungen skall hafva särskild drätsel .. i hvart rike. IllSvH 2: 286 (1876; i ref. af Halmstadstraktaten 1450).
3) (†) (allmän) inkomst (af skatter o. d.), (stats)inkomst; jfr UPPBÖRD. Esra 6: 8 (Bib. 1541); möjl. till 2. Hwarken jagh eller min fattiga hustro haffwom warit wärdige på desse 7. åhr att fåå af Embetzens dräsell så myckit wij kundom köpa oss itt paar Handsker .. före. VDAkt. 1691, nr 237. Celsius E14 16 (1774). Dalin (1850). Smedman Kont. 7 (1874). — jfr IN-DRÄGSEL.
4) om sammanfattningen af ett rikes l. ett samhälles ekonomiska förvaltning: finansförvaltning, finanser, ”statsverket”; ngn gg: budget; numera i sht i fråga om städernas förvaltning (särsk. i vissa ssgr; se nedan) samt i historisk stil. Svart Ähr. 75 (1560). Cameral-Inkomster varda understödde igenom indrägtigare drässel .. af Regale Rättigheter. Berch Hush. 392 (1747). I rikets drätsel iakttages sparsamhet. Odhner G3 1: 29 (efter handl. fr. 1771). Anvisa medel till .. ordnandet af .. (rikets) drätsel. LbFolksk. 530 (1892). Kommunens drätsel. Paulson MinnestalGbgVSH 64 (1899). Spanska drätseln visar 100 miljoners underskott. SvD 1914, nr 126, s. 3.
Ssgr (i allm. till 4): A: DRÄTSEL-FÖRVALTARE. kassaförvaltare. Förre drätselförvaltaren C. PT 1919, nr 66 A, s. 4. —
1) (†) till 1 (2, 3): skattkammare. Konungh Johan kom endeles til toma dräslekammeren (då han tillträdde regeringen). HT 1910, s. 286 (i handl. fr. 1592). Linc. (1640). Hamb. (1700).
2) till 4, om styrelse för finansförvaltning, numera bl. ss. benämning på ett visst kommunalt verk (bestående af valde förtroendemän med underlydande tjänstemän) som i en stad handhar stadens finanser (förvaltar dess fastigheter o. penningväsende, uppbär dess inkomster, verkställer behöriga utbetalningar m. m.); lagstadgad för alla sv. städer (utom Stockholm) gm förordn. 23/5 1862, för Finl. gm förordn. 8/12 1873. (Sv.) Drässel-Kammare, .. (fr.) la chambre des comptes. Möller (1745). SFS 1840, nr 4, s. 48 (angifvet ss. förek. i ”åtskilliga städer”). —
-KAMRER l. -KAMRERARE. (i vissa städer) vid en stads finansförvaltning (drätselkammaren) anställd kamrer. Statskal. 1864, s. 225. SvFinLagt. (1883). —
-KOMMISSION. (förr) i några städer benämning på en viss myndighet som hade stadens drätselväsen om hand; särsk. om en myndighet i Stockholm 1813—1862; jfr -NÄMND. InstrDrätselcomm. 7/12 1813, s. A 2 a (i fråga om Sthm). GbgStadMatr. 1825, s. 22 (i fråga om Göteborg). —
(3) -MEDEL, pl. (†) inkomstmedel, inkomster. Att taga kunskap om .. huru Drätselmedlen till Rikets gagn och bästa blifvit använde. AdP 1789, s. 189. —
-NÄMND. i Stockholm: sedan 1862 benämning på en af stadsfullmäktige vald korporation som har stadens drätselväsen om hand; jfr -KOMMISSION; vid landets universitet: sedan 1876 benämning på myndighet som bereder o. i vissa fall afgör universitetets rent ekonomiska frågor. —
(2) -TJUFNAD. (dräszl- Hamb. (1700); dresle- (dräszle-) Schroderus Comenius 867 (1639), Wollimhaus Ind. (1652)) (†) stöld (försnillning) ur allmän kassa. —
(3, 4) -VERK. (drätsle- (dretzle-) Celsius) (numera bl. ngn gg i historisk framställning) finansförvaltning, finansväsende, ”statsverk”; jfr -VÄSEN; stundom konkretare, om verk som förvaltar finanserna. (På herredagen i Linköping 1537) gjordes åtskilliga inrättningar, så väl med Ruste-tjensten, som hvad Dretzle-verket beträffade. Celsius G1 2: 156 (1753). Rikets Penninge- och Drätsel-verk. KungörUtmätn. 5/12 1792, s. 2. Odhner G3 1: 313 (1885). —
B (†): DRÄTSLE-KAMMARE (dräsle-, träsle-), se A. —
(3) -PENNINGAR, pl. (†) inkomstmedel? räntekammarmedel? The träslepenninger, som borgemestere och rådt uti Calmare haffve sankedt tilhope aff sakören. GR 25: 59 (1555). —
-TJUFNAD, -VERK, se A.
Spoiler title
Spoiler content