SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
DRÄTT drät4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar l. -er32.
Etymologi
[fsv. drät (pl. drätter), f., motsv. d. dræt, r. o. n.; vbalsbst. (af ett germ. drahti-) till DRAGA, v.; jfr DRÄKT]
eg.: dragande.
1) (†) arbete; jfr DRÄKT I 1 c; i ssgn MANS-DRÄTT.
2) (i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgadt) notdräkt, fiske; äfv.: plats där not sättes, utsatt not; jfr DRÄKT I d. Platserna för ålfisket .. (hafva i Skåne) fått namnet ”drätter”. LAHT 1881, s. 309. — jfr FISK-, LAXNOT(E)-, TOBIS-, ÅL-DRÄTT.
3) [jfr d. dial. (Jutl.) en dræt med harven] (starkt bygdemålsfärgadt) så mycket som köres med harf l. plog innan vändning göres, gång. När jag så kört (med harfven) tvärs över stycket, första drätten. Larsson Hemmab. 106 (1916).
4) (starkt bygdemålsfärgadt) = DRÄKT I 2 b, dragdon. Kelkar 2 Dräth 1. Annerstedt UUH Bih. 1: 44 (i handl. fr. 1601). Drätten eller skaklarne. VetAH 1748, s. 144. Fischerström 3: 485 (1787). Kälkar med drättar. SD(L) 1894, nr 45, s. 2. — jfr PAR-DRÄTT. — särsk. (†): ok (väl eg.: dragok); bildl. Hennes liufflige drett, / will iagh Jdeligh bäre, / hon är för alle skönne Jomfrur enn ähre. Visb. 1: 14 (1572).
5) om väfnad.
a) (numera bl. i kulturhistoriska skildringar) om väfnad som (vid högtidliga tillfällen) upphängdes i ett rum; särsk. om sådan väfnad som uppspändes under taket: takdrätt (i motsats till väfnad som beklädde väggen: väggbonad, ”tapet”); äfv. sammanfattande l. allmännare om såväl takets som väggars o. bänkars textila beklädnad; i vissa trakter särsk. om smalare väfda lister hvarmed t. ex. hyllkanter pryddes; jfr DRÄKT I 8. Dretth 10 alne lång och 13 alne 1 quarter bredh, therudi är 7 wåder Språngning och 8 wåder Blåw Kögel. HSH 37: 36 (1548). Från alla hyllor (i den halländska ryggåsstugan) nedhänga knutna hvita linnelister, drätter. ABondeson i 1MinnNordM II. 1: 5 (1881). (Badstuganpå Gripsholms slott) hade drätt i taket, bonader och en mängd taflor på väggarna. NSjöberg i Fatab. 1907, s. 91. — jfr BORGARSTUGU-, BÄNKA-, FRUSTUGU-, SPRÅNGNINGE-, STUFVE-, TAK-DRÄTT.
b) (†) i allm.: väf, väfnad? i ssgn KORDENTAFTS-DRÄTT.
6) (†) = DRÄKT II 2, klädsel. Owulin i sin drätt. Stiernhielm Herc. 16 (1658, 1668; i versionen 1648: drächt).
Ssgr: A (dial. form): (5) DRÄTTA-DUK. (i kulturhist. skildringar) drätt (väggbonad) med botten af linne (l. bomull) o. mönster af ylle (äfv. af linne l. bomull). Dukagång .. användes till sängtäcken, bänkadrätter, drättadukar, hängkläden. QvinlHemsl. 57 (1880). Drättadukar af linne med i skälblad och krabbasnår inväfda mönsterränder. Nilsson HallMus. 74 (1902). jfr: Vid bröllop, barndop .. behängdes de hvitmenade väggarne med s. k. ”drättaduga”, linnetapeter i blått garn med inväfda figurer, föreställande tuppar, hästar .., träd o. s. v. Bruzelius Allmogel. 20 (1876; om förh. i Ingelstads härad i sydöstra Skåne).
B (†): (jfr 4) DRÄTTS-KOLF. dragstock?; å plogar af primitiv konstruktion: lång plogås vid hvilken oket fästes? BoupptRasbo 1771.
(jfr 4) -OXE. (†) dragoxe; jfr DRÄTTES-OXE. Drettz oxer .. 2 par Köör .. 4 st:r. BtFinlH 4: 211 (1563).
Spoiler title
Spoiler content