SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
DRÖSLA drø3sla2 l. DRÖSSLA drös3-, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[sv. dial. drös(s)la; jfr ä. d. drysle; afledn. (med diminutivisk bet.) af DRÖSA, v.]
(starkt bygdemålsfärgadt i södra Sv.).
I. intr., = DRÖSA, v. I (4); särsk. i p. pr. med adjektivisk bet. Låg, dröslande. UtsädT 1898, s. 81 (om en hafrevarietet). SDS 1901, nr 51, s. 4.
II. tr., = DRÖSA, v. II b. Drösla kanel på risgröten.
Särsk. förb.: DRÖSLA l. DRÖSSLA NED l. NER10 4. intr. till I: falla ner tätt o. rikligt l. i småportioner l. smulor. Rappningen drösslade ner på snön. Ossian-Nilsson Prästg. 111 (1911).
Spoiler title
Spoiler content