SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1923  
DÖFLING 3vliŋ2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. (Värml., Dalsl.) dövling; jfr d. døvling, nor. dial. dyvling; sannol. till mnt. dovel, tapp; jfr DYMLING]
(bygdemålsfärgadt) tränagel, dymling. TSkogshush. 1877, s. 130. Fatab. 1909, s. 129.
Spoiler title
Spoiler content