EFTERHUGG äf3ter~hug2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[till EFTER- 8; jfr d. efterhug o. t. nachhieb]
senare hugg, hugg som göres l. gives efteråt. — särsk. [jfr motsv. anv. i t.] (numera knappast br.) fäkt. (oväntat) hugg efter ett parerat anfall, ripost; jfr EFTERSTÖT. Wikforss (1804; under nachhieb). Hazelius Förel. 294 (1839). Sundén (1885).
