EFTERKLASSISK äf3ter~klas2isk, adj.
Etymologi
[till EFTER- 8 a; jfr d. efterklassisk, t. nachklassisch]
som följer efter en klassisk period l. som tillhör l. utmärker osv. ett efter en klassisk period följande tidsskede; om tid l. period l. om språk l. litteratur l. konst l. om författare l. konstnär o. d. Ett efterklassiskt latinskt uttal. NF 2: 1488 (1878). Den klassiska och efterklassiska epikens alster från Homeros till Göthe och Runeberg. Nyblom i 3 SAH 8: 367 (1893). De omedelbart efterklassiska författarna: Bouhours, La Motte, Batteux. Mjöberg Stilstud. 25 (1911).
