EFTERLEVNAD äf3ter~le2vnad, r. l. m.; best. -en.
användt ss. vbalsbst. till EFTERLEVA, v.1 2: efterföljande, iakttagande, åtlydnad (av en lag, förordning osv.); i sht ofta i förb. till efterlevnad. En Hoff-lag, som .. är emnader .. allom Hoff-betientom til skyldigaste lydno och efterlefnad. Sahlstedt Hofart. 7 (1720). Lagarnas efterlefnad af domare och embetsmän. Järta V. skr. 1: 46 (1809). Flemingen .. höll ihärdigt och oafbrutet hand öfver efterlefnaden af så väl gamla och nyttiga lagar, som af de nya ordningarna. Fryxell Ber. 8: 135 (1838). Förordna, stadga något till allmän efterlefnad. Denna förordning gäller till efterlefnad för alla rikets inbyggare. Till efterlefnad af kongl. majestäts nådiga förordning. Dalin (1850). Lärjunge skall ställa sig till noggran efterlefnad (dvs. efterrättelse) allt hvad i de för Högskolan gällande påbud finnes bestämdt. Grundst. f. Sthms högsk. 11 (1877). Öfvervaka testamentets efterlefnad. Hagström Herdam. 1: 7 (1897). — (†) Låta inrätta en billig taxa för domstolarne .., hvilken ställes til efterlefnad til nästa Riksdag. 2 RARP 5: 334 (1727).
