SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
EFTERLURA, v.
Etymologi
[till EFTER- 7; jfr t. nachlauern]
(†) lura på (ngn, i avsikt att överfalla honom l. tillfoga honom skada); lura efter (tillfälle) att komma (en hemlighet o. d.) på spåren. (De hade) försåteligen honom hela natten oppå gatun effterlurat, att han nödgades qvar blifva (i värdshuset). Bidr. t. Hfors hist. 3: 193 (1643). Bewara (dina hemligheter) .. aldra bäst som tu kant, för sådanne, som them listigt efterlura. Voigt Alm. 1684, s. 12.
Spoiler title
Spoiler content